Typ av byggnadsminnen
Ur Riksantikvarieämbetets budgetunderlag 2025–2027 finns information om Sveriges kulturarv . Där går att läsa om olika typer och hur dessa ska verka tillsammans.
Landets kulturarvsaktörer är starkare tillsammans
| Kyrkor och kapell | Kyrkliga byggnader, framför allt kyrkor uppförda före år 1940, har ett särskilt starkt skydd enligt kulturmiljölagen. Svenska kyrkan har kvar ansvar för förvaltning och underhåll, men staten bidrar varje år med kyrkoantikvarisk ersättning. Denna ersättning täcker en del av kostnaderna för restaurering, konservering och annan vård, eftersom kyrkorna anses utgöra en central del av det gemensamma kulturarvet. Staten ger årligen 450 miljoner till cirka 3000 kyrkor. |
| Statliga byggnadsminne | Byggnader som ägs av staten, till exempel slott, fästningar och vissa museibyggnader, förvaltas ofta genom Statens fastighetsverk. Staten står själv för vården av dessa byggnader, som ofta är byggnadsminnesförklarade. Bidragssystem är här inte aktuella på samma sätt, eftersom ägaren och bidragsgivaren är samma part. Däremot sker särskilda satsningar via statliga anslag för renovering och underhåll. Nationalmuseum i Stockholm kostade exempelvis 1,3 miljarder att renovera |
| Privata byggnadsminne | Privatägda kulturminnesskyddade byggnader, exempelvis gårdar, bostadshus eller industribyggnader, kan få bidrag genom länsstyrelsen. Ägarna kan söka statligt byggnadsvårdsbidrag för åtgärder som är nödvändiga för att bevara byggnadens kulturhistoriska värde. Bidraget täcker sällan hela kostnaden utan fungerar som ett stöd, ofta kompletterat av ägarens egen finansiering. Min bostad är i princip en kyrka |
Finansiering från staten
| Anslag | Belopp, statsbudgeten 2024, tkr | Utveckling sedan 2008 |
| Bidrag till kulturmiljövård (KMV) | 303 282 | 8% |
| Kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) | 460 000 | 16% |
| Bidragsfastigheter (B.fast) | 365 000 | 26% |
Texten nedan är hämtad från FiSK handlingsprogram – Fria liberaler i Svenska Kyrkan
“Det statliga stödet KAE (kyrkoantikvarisk ersättning) måste öka, liksom bättre förståelse från länsstyrelser och andra tillståndsgivande myndigheter att friare kunna göra ombyggnader eller förändra fastigheter utan att kulturarvet förvanskas.
Klimat & Energieffektivisering
Klimatförändringarna påkallar ett accelererat klimatanpassningsarbete, det förändrade säkerhetsläget föranleder investeringar i ökad säkerhet och angelägna energieffektiviseringsåtgärder förväntas ta stora resurser i anspråk.
Direktivet om byggnaders energiprestanda har funnits länge, men nu har det omarbetats och Boverket arbetar med att implementera det i svensk lagstiftning senast 2026. En förändring jämfört med tidigare är att byggnader som har ett officiellt skydd, det vill säga är skyddade som byggnadsminnen eller i detaljplan, nu inte längre helt får undantas när minimikrav på energiprestanda ska fastställas, men däremot får kraven anpassas, säger Ebba Gillbrand, utredare på Riksantikvarieämbetet och fortsätter:
Vi på Riksantikvarieämbetet ser en möjlighet att verka för att direktivet uttolkas på ett sätt som tar hänsyn till byggnaders kulturvärden. Vi kan bidra med kunskap kring hur man kan förbättra energieffektiviteten på ett varsamt sätt, som inte riskerar kulturvärden.
Det finns en poäng med att kulturhistorisk bebyggelse har inkluderats i direktivet, tillägger utredarkollegan Therese Sonehag. Nu kan den kulturhistoriska bebyggelsen även fortsättningsvis vara attraktiv att äga och förvalta, och inte ses som ett hinder för hållbar utveckling.
Kan AI användas för att framtidssäkra det byggda kulturarvet? | RISE